Patent på export – ett nationellt problem
Forskning och teknisk utveckling är viktiga förklaringsfaktorer för den ekonomiska tillväxtens drivkraft och följaktligen av yttersta vikt för alla länder. I Sverige görs stora investeringar i forskning och utveckling, inte minst bland företag, men trots det är vi ett av de länder som får minst ut av detta, både vad gäller ekonomisk tillväxt och nya arbetstillfällen.
En förklaring kan vara att många av de uppfinningar som tas fram och utvecklas i Sverige hamnar hos utlandsägda företag och därmed bidrar till ekonomisk utveckling i något annat land.
För att öka kunskapen om varför svenska uppfinningar kommersialiseras av utlandsägda företag och hur det svenska innovationssystemet fungerar för att stödja nya uppfinningar bedriver CIRCLE – Centre for Innovation, Research and Competence in the Learning Economy – vid Lunds universitet forskningsprojektet ”Kommersialiseringshinder för svenska uppfinningar”.
En analys av patent ställda till europeiska patentverket (EPO) från 1990 och framåt ska ge klarhet hur trenden ser ut vad gäller ”inflödet” och ”utflödet” av patent i det svenska innovationssystemet under denna tid. Dessutom analyseras antalet patent ställda till EPO där uppfinnaren har svensk adress medan det ansökande företaget har en utländsk adress.
– Innovationsutveckling är en alltmer internationell företeelse, en del av globaliseringen. Vi vill få reda på om svenska uppfinningar är attraktiva i det internationella samspelet och vilka konsekvenser internationaliseringen har fått, säger Olof Ejermo.
Forskningsprojektet, som sträcker sig över 1,5 år, har fyra övergripande arbetsmoment där det första handlar om att gå igenom den forskning som tidigare gjorts inom området för att kunna förhålla sig till denna.
En enkätstudie genomförs sedan för att ta reda på motivet till att svenska uppfinnare väljer att vända sig till utländska företag samt var de hämtat inspiration och skaffat finansiering fram till dess att patent sökts.
Resultatet av analyserna i projektet ”Kommersialiseringshinder för svenska uppfinningar” kommer att rapporteras i form av artiklar i vetenskapliga tidskrifter.
– Vetskapen om potentiella kommersialiseringshinder för svenska uppfinningar är en viktig förutsättning för att framgångsrikt kunna stödja kommersialiseringsprocessen i det svenska innovationssystemet. Målet är att vi ska få en bättre utväxling på svenska kunskapsinvesteringar, avslutar Olof Ejermo.

Anslag
Sparbanksstiftelsen Skåne bidrar med 978 296 kronor till projektet ”Kommersialiseringshinder för svenska uppfinningar”.
|